Igår var vi på en heldags jaktkurs hos Anita Norrblom. Vi var sex ekipage som var med, alla Agrosofenhundar. Vi hade mycket trevligt och roligt! Det var första gången jag var på kurs hos Anita och det var med spänning vi åkte dit, Ozzy och jag. Jag har hört så mycket gott och positivt om henne och jag blev inte besviken! Hon har en enorm kunskapsbank att gräva ur och ser varje hund som en individ och har träningsförslag anpassade därefter. Vi började med kontaktövningar, först utan störning och sedan med. Sedan blev det inkallning med störning. Störningen bestod i att Anita stod vid sidan av och lät och bollade med en dummy som hon sedan kastade. Hunden skulle sitta kvar hela tiden tills föraren visslade inkallningssignal och sedan komma utan att attraheras av dummyn. Det klarade Ozzy galant. Nästa övning bestod i att Anita gick ut och laddade ett litet område utan att lägga ut något. Sedan fick vi en och en ge ett frikommando för att se vad hunden hittade på. Jag vill minnas att alla hundar sprang till den del som Anita traskat runt i. När hunden nosat och letat en stund skulle vi vissla inkallning. Detta visade sig vara mycket svårare än med bara en kastad dummy som retning. Ozzy kom, efter viss tvekan... Måste övas! Vi övade och fick tips också vad det gäller jaktfot. Hunden ska ju kunna gå kvar i jaktfot oavsett vilken terräng man hamnar i. Övningen bestod i att gå ner genom en liten ravin med stockar och buskar, upp på andra sidan och tillbaka igen, hela tiden med hunden i fotposition. Vi det här laget så började Ozzy dock bli ganska trött i mössan, så vi hoppade över just den övningen, så att han skulle få vila lite i bilen. Jaktfot är något vi ändå måste börja öva ordentligt från grunden, så det tar vi hemma i lugn och ro.
Under lunchen pratade vi en del om de olika jaktprovstyperna och vad domaren egentligen tittar på. Anita är ju själv jaktprovsdomare sedan flera år tillbaka. Dagen avslutades med lite dirigeringsövningar anpassade för varje hund.
Tack alla som var med och tränade utan prestigetänkande! Det är ju som Anita säger - "man är på kurs för att träna och då är det bra om det går åt skogen". Och tack till Annika som ordnade denna kurs för oss.
Tack Anita! Vi kommer tillbaka.
/Agneta
lördag 7 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar