Tävlingslydnad

Första gången på lydnadskursen är avklarad. Det gick bättre än väntat. Fotgåendet videofilmades för att vi lättare ska förstå vad som behöver rättas till. Mycket nyttigt. Det känns som om momentet börjar klicka för både Ozzy och matte. Ozzy har blivit mycket bättre på att hålla koncentrationen och han jobbar in rumpan bra i ingångarna. Nu ligger den största faran i att han är för ivrig och hamnar för långt fram. Det ska vi försöka avhjälpa med externbelöning. Vi har övat apporteringsmomenten också. Katarina och Sandra är mycket kompetenta instruktörer som kan bryta ner momenten i små delar som övas separat för att sedan bilda en helhet. Jag har lärt mig mycket och fått förslag på tillvägagångssätt som är anpassade för Ozzy och som kan hjälpa oss att komma vidare. Läxan till nästa gång är fortsatt fotgående och apportering (gripande, fasthållande, hålla apporten i snabb galopp och ingångar med apport). Vi ska verkligen öva ordentligt för jag känner att vi snart är på väg över några trösklar som tidigare känts väldigt höga...

Ännu mera spår

Börjar det bli tjatigt? Jag tycker att jag inte skriver om annat än spårning. Dagens äventyr var ca 500m långt med fyra vinklar, ett bloduppehåll och en tillbakagång. Det blåste när jag la spåret, men sedan hade det mojnat när det var dags att gå. Ozzy har nog aldrig spårat så bra som idag. Det var lugnt, sansat och noggrant. Bloduppehållet vållade inga problem. Tillbakagången som låg precis innan spårslutet missade han. Han hoppade helt enkelt över den genom att snedda sista vinkeln och ta klöven i vinden ganska lång före slutet. Tja, alla gör ju på sitt sätt...!

Lite fotgående har vi också hunnit med. Det börjar faktiskt arta sig och imorgon börjar fortsättningen på lydnadskursen. Spännande!

Spårtest

Idag har vi varit och gått ett viltspår för en spårdomare för att få en liten koll på var vi ligger i träningen. Det hela avlöpte mycket väl. Ozzy var taggad som vanligt, men tog det förvånansvärt lugnt. Susanne, som domaren heter, tyckte att Ozzy spårade mycket bra, även om tempot låg på gränsen till för högt. Ozzy klarade alla vinklar, men virrade bort sig på en raksträcka där jag fick ta tillbaka honom på spåret. Efteråt när vi stod och pratade kom det ut en svampplockare ur skogen precis där vi gått spåret. Kan ju ha varit det som störde. Hur som helst så uppförde sig Ozzy nästintill exemplariskt och förevisade klöven med mycket stolt svansföring. Vi har bokat in ett spår till om några veckor. Om det också går bra så blir det ett anlagsspår efter det. Kul!

Mera spår och sök

Helgens träning har bestått av både sök och ett viltspår på ca 800m med fem vinklar. Ozzy tyckte det var mycket kul att lösa de båda uppgifterna.
Spåret var det längsta han har gått, men fram kom vi. Jag behövde bara hjälpa honom en gång där det förmodligen gått vilt i spåret strax före oss. Han fick kämpa ordentligt med spåret den här gången. Jag hade medvetet lagt ett svårt spår för att få ner tempot. Även terrängen var minst sagt varierad. Spårstarten var i öppen tallskog och spåret gick sedan över berg, mossmark och täta snår. Jag vill inte att Ozzy ska ha förutfattade meningar om i vilken terräng det går att spåra. Det ska inte spela någon roll om spåret korsar ett dike eller ett tätt gransnår. Målet med träningen är bla att kunna använda honom i praktiska eftersök och då vet man aldrig vad som väntar... Men Ozzy verkar faktiskt inte bry sig om vad det är för terräng. Han tuffar på och löser uppgiften vartefter. Det känns skönt. Han är väldigt självständig och uthållig i sitt arbetssätt.
Söket löste han också bra. Ozzy verkar tycka det är kul igen med lite jaktträning. Han har haft en svacka när det helt enkelt inte var roligt och under den tiden har vi tränat annat istället. Men nu är det nog snart dags att plocka fram någon pippi ur frysen igen! /Agneta

Sök

Idag har Ozzy fått göra ett litet sök med fyra dummies. Jag hade ingen hjälp, men Ozzy satt så lugnt och stilla medan jag la ut söket. (och han var tyst!) Sedan hämtade han glatt in dem en efter en. Vi har inte övat sök på länge, så jag visste inte vad han skulle tycka om det hela. Men han verkar ha mognat mycket den sista tiden. Roligt! Idag har jag också bokat in en viltspårsträning med en erfaren tränare, så att vi får ett utlåtande om var vi står träningsmässigt vad det gäller det. Ska bli mycket intressant. /Agneta

Gäsp...

Vi travade faktiskt iväg ut i skogen 04:50 i torsdags. Ozzy såg lite frågande ut när matte tog fram kopplet i ottan. Han brukar inte vilja gå ut förrän vid 07:00, men när han såg spårlinan var han helt med på noterna. Och som han spårade. Jag hade varit lat och inte snitslat så tätt, vilket gjorde att jag vid några tillfällen trodde att han var ute och virrade. Men så var inte fallet. Jag börjar lära mig att se när han är rätt i spåret och jobbar bra, men ibland tvivlar jag lite när han börjar ringa. Det behöver jag inte göra. Ozzy hittar tillbaka och löser problemet.
Ska prata med en spårtränare i veckan och be honom titta på Ozzy. Jag vill ha ett utlåtande från någon kunnig så att jag vet när det är dags för Ozzy och mig att starta! Det borde börja närma sig...