Gäsp...

Vi travade faktiskt iväg ut i skogen 04:50 i torsdags. Ozzy såg lite frågande ut när matte tog fram kopplet i ottan. Han brukar inte vilja gå ut förrän vid 07:00, men när han såg spårlinan var han helt med på noterna. Och som han spårade. Jag hade varit lat och inte snitslat så tätt, vilket gjorde att jag vid några tillfällen trodde att han var ute och virrade. Men så var inte fallet. Jag börjar lära mig att se när han är rätt i spåret och jobbar bra, men ibland tvivlar jag lite när han börjar ringa. Det behöver jag inte göra. Ozzy hittar tillbaka och löser problemet.
Ska prata med en spårtränare i veckan och be honom titta på Ozzy. Jag vill ha ett utlåtande från någon kunnig så att jag vet när det är dags för Ozzy och mig att starta! Det borde börja närma sig...