Ett av mina nyårslöften är att bli ännu mer strukturerad i hundträningen. Egenligen gillar jag inte termen "nyårslöfte" därför att varje ny dag är början på framtiden och det är aldrig försent att ändra på saker till det bättre. Varför vänta till just nyår? Nåväl, nyår eller inte - här ska struktureras, organiseras och analyseras! Oj, det lät kanske pretantiöst, men siktar man mot stjärnorna kanske man åtminstone landar i trädtopparna. Den sista tiden har jag känt alltmer att det blivit lite väl mycket slentrianträning. Jag måste sätta mig ner och gå igenom varje lydnadsmoment och fundera på vad som fungerar och vad som inte gör det. Sen ska det utarbetas en handlingsplan! Jag måste också börja höja kriterierna för Ozzy och våga låta honom misslyckas någon gång ibland. Annars vet man ju inte var gränsen går. Ozzy är inte en sådan hund som ger upp efter en eller två uteblivna belöningar, utan han blir snarare ännu mer taggad, så jag ser inte så stor fara i det. Videokameran kommer också att användas flitigt framöver. Oöverträffat redskap för att förstå vad som felar! Sedan har jag också tillgång till något som alla borde ha - en femårig lillmatte som förmodligen också håller på att bli en hundträningstok! Viktoria hakar på ut i alla väder och har ingenting emot att stå och kommendera fotgående och annat i hällregn. Hon börjar blir riktigt duktig och kan snart alla kommandon!
"-Är föraren redo? Framåt marsch!" Hon är för söt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar