Träning i ur och skur

Vi har verkligen varit duktiga och tränat oavsett väder och vind. Ekhagengänget har träffats på olika brukshundsklubbar för gemensam träning ett par gånger nu. Kul! Sist vi träffades var en mörk, blåsig kväll och en halvmeter snö (nästan :-)). Men vad gjorde det?! Hundarna hade inga som helst problem med det. Ozzy har inga förutfattade meningar vad det gäller platsliggning i snö. Det verkar inte bekomma honom alls och det känns ju lovande.
I lördags var vi på glögg hos Katarina och Sandra på Ekhagens Hundskola. Många kursdeltagare kom. Mycket trevligt! Först fick man gå en tipspromenad med hunden och sedan gå in och värma sig med gott fika i kurslokalen. Alla tipsfrågorna var förstås hundrelaterade. Vi kämpade oss runt i den iskalla vinden, jag, Viktoria och Ozzy. Det var verkligen kallt på slutet, men Viktoria var duktig och höll ordning på penna och svarspapper. Och det visade sig att vårt kämpande lönade sig! Vi fick alla rätt och vann första pris - ett presentkort på valfri hundkurs!!
Tjoho! Det bästa pris en hundtok kan få! Tack snälla Katarina och Sandra för det fina priset och för en trevlig eftermiddag!

Planeringsdax

Ikväll har vi, en liten men envis grupp hundmänniskor, träffats för att planera in gemensamma
lydnadsträningar under den stundande vintern. Det är ju så mycket roligare och effektivare att träna tillsammans! Och vintern kan ju annars vara en undanflyktens tid vad det gäller hundträning. - Är det inte lite för kallt? Eller, - Oj vad det har snöat! Vi får nog vänta lite...
Nej, sådana tankegångar kommer inte att vara tillåtna den här vintern, för till våren ska det ut och TÄVLAS! Vi tänkte hjälpa varandra med kommenderingar, störningsträning, tips och glada tillrop så mycket vi kan fram till våren, för att sedan pröva vingarna på en riktig tävling. Ska bli hur kul som helst!!!

MH, HD och AD

Många förkortningar blir det... På en vecka har vi klarat av både MH och HD-röntgen.
MH-testet gick strålande bra. Vi är mycket nöjda med hur Ozzy hanterade det hela. Han kändes lugn och balanserad hela tiden. Det han blev mest upprörd över var förstås spökena. Men vem hade inte blivit det? Jag kan säga att matte hade också övervägt att lägga benen på ryggen om hon hade mött dessa två stumma, vita "Mårran-figurer" i skogen. Nu gick inte Ozzy längre bakåt än kopplet räckte, men han var allt både lite rädd och arg.
De två moment som matte i förväg höll på att skaffa sig magsår över, var passiviteten och skottprövningen. Det visade sig att matte oroat sig helt i onödan. Passiviteten gick mycket bättre än väntat och den "coola" Ozzy fick där en 2:a. Skönt! Efter det släppte mattes nervositet. Både dumpe och skramlet reagerade Ozzy på, men avreagerade också snabbt. Skotten gick också bra. Vi kampade som aldrig förr (gör nästa aldrig det annars för han går igång lite väl mycket) under och efter skotten. Ozzy fick en 1:a. Vi som tidigare har haft en skottberörd hund, vill naturligtvis inte att detta ska upprepa sig och därför kändes det extra skönt med en helt oberörd Ozzy.
Röntgat har vi också gjort. Resultatet blev HD A och AD ua! Kan man vara så mycket nöjdare? Nej, det kan man inte. Resultatet har kommit för 7 av de 8 syskonen och alla har fått samma strålande bokstäver. Vi får lova att buga och bocka och gratulera uppfödarna till ett väl utfört arbete. Kombinationen Toppa/Toffy är helt klart lyckad!